Om Malmös Barn och Ungdomsförening (MBU)

Malmös Barn och Ungdomsförening (MBU) är en ideell förening som är religiöst och politiskt oberoende. MBU är öppen för att  skapa möjligheter till delaktighet och deltagande i verksamheten oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. MBUs krav på medlem är att hen ska respektera alla människors lika värde och enskildas grundläggande fri- och rättigheter.


MBU tar till stor del avstamp i FN´s Barnkonventionen och Agenda 2030. MBUs arbetsmodell bygger på en värdegrund, teori och metod i Barns behov i centrum, BBIC. Med detta säkerställer vi att vi arbetar med att skapa struktur och systematik i vårt engagemang så att aktiviteter följer regelverk och FN:s konvention om barnets rättigheter samt stärker barns delaktighet och inflytande bidrar till ökad kvalitet och rättssäkerhet.


MBU har implementerat FN:s initiativ Global Compact för att uppmuntra oss som förening att anta hållbara och socialt ansvarsfulla policys. Fokus ligger särskilt på mänskliga rättigheter, arbetsrätt, korruption och klimat.


MBU arbetar aktivt med jämställdhetsintegrering i verksamheten. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att införliva jämställdhetsperspektivet i beslut, planering, genomförande, uppföljning och utveckling. Målet är att säkerställa en jämställd fördelning av makt och resurser samt erbjuda likvärdig service till individen, oavsett kön. MBU arbetar för att öka kunskapen kring diskriminering och för att vara en tydlig resurs för andra, organisationer och myndigheter i frågor om mänskliga rättigheter och antidiskriminering. Vi arbetar aktivt för att skapa opinion kring frågor som rör diskriminering och mänskliga rättigheter.


MBUs miljömässigt ansvarstagande att föreningen agerar på ett sätt som är långsiktigt hållbart ur miljösynpunkt, både internt (val av varor) som externt (verksamhetens direkta eller indirekta påverkan på omgivningen). Detta handlar om att säkerställa så

  • att man främjar MBUs  medlemars medvetenhet om hur vi som indiver påverkar miljön
  • att MBU utnyttjar resurser på ett effektivt och hållbart sätt att kompensera för det ekologiska fotavtryck som kvarstår.


MBU bedriver olika aktiviteter i Malmö och har som mål att bedriv aktiviteter på flera orter runt om i Sverige. MBU verkar för att barn och unga kan utöva sina passioner, skapa och delta i ungdomsdrivna aktiviteter, utbildningar och arbete. Målet är att erbjuda mötesytor för meningsfulla aktiviteter och sträva efter att skapa gemenskap mellan generationer, nationaliteter och kulturer.


MBU verkar för ett socialt hållbart samhälle, med särskilt fokus på barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Att samhället ska ta ungas åsikter och idéer på allvar. Socialt utanförskap är ett komplicerat fenomen som ofta handlar om den egna upplevelsen av att vara inkluderad eller känna sig utanför i samhället. Att exakt försöka definiera vilka som befinner sig i socialt utanförskap är därför svårt, och riskerar även att utelämna de som har rätt att bli inkluderade i den beskrivningen. Det vi vet är dock att ju fler riskfaktorer en individ utsätts för, desto större är risken att hamna i socialt utanförskap. Individer som växer upp i socialt utanförskap riskerar att hamna i en negativ utvecklingskedja som är svår att bryta. Bristande möjligheter till delaktighet och inflytande riskerar att skapa en känsla av frustration och hopplöshet, vilket i sin tur ökar risken för negativ utveckling på sikt.


Barn och ungdomar i socialt utanförskap har till exempel sämre förutsättningar att utvecklas i takt med jämn­åriga kamrater och nå sin fulla potential. De löper högre risk att drabbas av bland annat ohälsa, sociala problem, läs- och skrivsvårigheter, våld, mobbning, ungdomskriminalitet, arbetslöshet, fattigdom, diskriminering. Barn och ungdmar uppger själva hur ett ekonomiskt och socialt utanförskap ger konsekvenser inom en rad olika livs­områden: dålig kost, svårigheter att klara av skola/arbete, negativa effekter på hälsan, dålig självbild och självkänsla, bristande nätverk, svårigheter att behålla vänner, depression, ilska, destruktiva livsval, låga förhoppningar om framtiden. Det enskilda barnet betalar priset för utanförskapet men också samhället i stort, då det sociala utanförskapet leder till ökade kostnader för samhället genom exempelvis ökat tryck på hälso- och sjukvård, specialundervisning i skolorna samt sociala kostnader


Ett starkt och fungerande föreningsliv utgör en grundbult i ett demokratiskt samhälle, som uttryckligen främjar medborgarnas möjlighet till deltagande, inflytande och delaktighet.